Kommentar: Det är en grov underdrift att säga att restriktioner, testkrav och karantänregler är svåra att förstå och hantera. I själva verket är det helt katastrofalt och kaotiskt att försöka bekanta sig med de många olika regler som förändras nästan dagligen. Myndigheternas och politikernas röriga riktlinjer är förmodligen det största hotet mot en återuppstart av den viktiga resebranschen och de bör omedelbart arbeta med mer enhetliga regler.
Är du dansk kan du resa till Danmark utan att testa eller isolera dig om du bor i Sverige, och om du åker hem igen inom 24 timmar. Om du däremot är svensk, bor på samma ställe och också måste åka till ditt jobb i Danmark måste du testa dig själv var sjunde dag. Om du inte ska till jobbet måste du ha ett test på högst 24 timmar. Och här talar vi om människor som potentiellt bor i samma hushåll. Om du däremot bor i Göteborg och ska till Danmark gäller en helt tredje uppsättning regler.
Om du reser med flyg till Danmark kan du ta ett antigentest – detsamma gäller efter ankomst till landet, men om du behöver ska ut ur din isolering den fjärde dagen kan du bara ta ett PCR-test.
Om du har haft Corona finns det andra regler för att resa till Danmark, medan ett tidigare positivt test inte är godkänt för inresa i många andra länder, men du får inte heller ett negativt test eftersom många – särskilt PCR-test – ger ett falskt positivt svar långt efter en infektion. Om du reser från Irland till Sverige kan du inte resa i transit i Tyskland, men om du reser från Irland till Turkiet kan du.
Tidsfönstret för att ta ett test för att komma in i Danmark är 24 timmar före avgångstiden för ditt flyg, medan det för Tyskland är 48 timmar före ankomst till landet. Om du å andra sidan åker till Seychellerna är tidskravet 72 timmar, vilket också är kravet för USA.
Vid inresa till Nederländerna krävs både ett PCR-test, som är maximalt 72 timmar gammalt, plus ett antigentest, som bara måste vara 4 timmar gammalt, vilket är praktiskt taget omöjligt att få på många destinationer. Dessutom finns det många undantag som skiljer sig från land till land. Om du till exempel reser till Danmark finns speciella regler om du arbetar med att installera vindkraftverk.
Förvirrad ?
Jag kan förstå det. Ovanstående är bara ett utdrag av de många olika regler och undantag som har införts i de olika länderna – och allt går i alla riktningar. Ingenting samordnas mellan länder.
Resultatet är att de flesta helt enkelt ger upp. Reglerna blir för kaotiska och olika. Många av dem har ingen logisk mening. Varför i hela världen kan man – åtminstone inom EU – inte komma överens om några enhetliga riktlinjer som är lätta att följa?
Den kritiska medborgaren kunde nästan få idén att reglerna är utformade för att stör oss så mycket som möjligt. Åtminstone så kan det enkelt se ut om du försöker bekanta dig med reglerna.
Gemensamma regler på många områden – varför inte i resebranschen, nu när det behövs?
Varje dag möter vi gemensamma europeiska lagstiftningar om allt från krokiga gurkor, tillsatser, GDPR-regler, flygförseningar och tusentals andra områden där det finns en gemensam front i EU. Många av dessa regler gör ingen verklig skillnad för vår livskvalitet. Vissa till och med motsatsen.
Men när världen drabbas av en global och historisk kris som nästan aldrig har setts större, kör alla länder ensamrace och har helt klart tappat all förmåga att samarbeta.
Det är just när en kris är global att världen behöver globalt och internationellt samarbete. Om inte nu, när är behovet?
Olika regler är ett stort hot mot återuppstarten
De extremt olika reglerna i länderna – och inte minst det faktum att de förändras nästan dagligen – är förmodligen det största hotet mot en omstart av den viktiga resebranschen.
Kunder vågar helt enkelt inte planera framtida resor och företag stannar ofta hemma från viktiga resor, och tappar intäkter, eftersom de helt enkelt inte vågar riskera att reglerna ändras över natten och deras anställda kan bli strandade.
Det måste helt enkelt finnas en möjlighet att göra detta bättre.
Var är den långsiktiga planen?
Jag pratar inte bara om att öppna världen och ignorera pandemin, inte alls. Men nu har vi känt till detta virus i över ett år och har lärt oss mycket mer om spridningen av infektion och vilka åtgärder som fungerar. Därför bör man också kunna göra en mer långsiktig plan och inte minst få reglerna enhetliga. Åtminstone inom EU.
Det är förståeligt att vi kan se olika regler i början är pandemin, men den ursäkten kan inte längre användas. Världen hade stängts i ett år nu och hälsovårdsmyndigheter – och politiker – världen över borde ha en mycket bättre överblick idag.
Hälsovårdspersonal eller politisk?
När t.ex. kravet att testa innan resan är så varierande i olika länder, då kan man inte låta bli att tro att regelverkets idé faktiskt görs på grundval av en hälsoanalys eller det är bara politiker eller tjänstemän som har gissat sig till en begränsning. När det gäller hälsa bör det inte finnas så stora variationer mellan länder. När allt kommer omkring är det samma virus som vi ska hantera.
Om det å andra sidan handlar om att skicka rätt politiska signaler till sina väljare, kan det vara mer meningsfullt att det finns så stora skillnader mellan länderna. Men om det senare är fallet, har vi ett ännu större problem än pandemin. Det skulle vara direkt oansvarigt om så var fallet.
24-48-72 timmar? Varför skillnaden?
Varför räcker det att ett test är 72 timmar gammalt när du reser till USA och att när du reser till Danmark måste du ha det högst 24 timmar före avgång. I det senare fallet helt utan att ta hänsyn till att det faktiskt inte alls är möjligt att få ett test med så kort varsel i många länder. Varför erkänner vissa länder antigentestning medan andra endast accepterar PCR-testning?
Globalt problem kräver global lösning
Pandemin är global till sin natur. Virus beter sig inte annorlunda eftersom du passerar gränsen till ett grannland snarare än att korsa gränsen till Tyskland.
De nuvarande reglerna visar tydligt att dessa är lapptäckslösningar byggda ovanpå tidigare lapptäckslösningar, som bygger på regler som utformades i ett tidigare skede av krisen.
Det är helt enkelt inte tillräckligt bra. Myndigheter och politiker kan helt enkelt inte låta stora och ekonomiskt kritiska industrier hänga i osäkerhet om framtiden. Det minsta man kan förvänta sig är åtminstone en indikation på vilken plan för framtiden är.
Flyget förbises
Flyg är ett bra exempel på en bransch som har blivit omstritt av politiker. Ja, de har vissa hjälppaket men det är en droppe i havet jämfört med de förluster de ålagde. Majoriteten har varit lån eller kapitalökningar, för vilka andra privata aktieägare har betalat enorma summor.
Pengarna måste därför betalas tillbaka någon gång och över tiden är det de anställda och aktieägare som betalar denna räkning. Inte de stater som har lånat ut pengarna. I många fall har stater helt enkelt tillhandahållit lånegarantier, som egentligen inte kostar dem någonting om inte företaget går i konkurs.
Flyg är viktigt för ekonomin
Särskilt flyg är så oerhört viktigt för ekonomin som helhet. Det är motorn i många andra branscher.
Utan omfattande flyg finns det mycket färre kunder för hotell, taxibilar, restauranger, butiker, exportföretag etc. Det kommer att bli en ekonomisk katastrof om vi inte snabbt kan starta luftfarten igen.
Majoriteten av flygbolagens anställda har skickats hem i osäkerhet om framtiden och betalar dyrt i lönesänkningar, degradering, brist på pensionsutbetalningar etc. Det är skattebetalarna till välfärdsstaten som potentiellt saknas i framtiden. Samtidigt kan de se offentligt anställda som inte riskerar att förlora sina jobb och som dessutom kommer att få löneökningar de närmaste åren.
Du kan inte skylla på dem om de inte tror att utvisningen av ”samhällsanda” eller de ekonomiska bördorna fördelas jämnt i samhället.
Pressas till brytpunkten
Näringslivet och särskilt exportindustrin är under press eftersom de inte kan flytta runt i världen för att sälja sina produkter och tjänster.
Dessutom finns det miljontals anställda i de olika turistnäringarna runt om i världen. Många som redan inte har mycket att göra bra med och lever från lönecheck till lönecheck. En mycket stor del av dessa bor i länder där det inte finns något socialt skyddsnät.
Många länders ekonomier är kritiskt beroende av turistintäkter.
Vi saknar en plan
Varför har vi inte sett en långsiktig plan från politiker och myndigheter för att få dessa viktiga industrier igång igen? Enligt min åsikt är det respektlöst mot miljontals anställda i dessa branscher.
Som ett absolut minimum bör ansträngningar göras för att harmonisera reglerna i Europa så att det nuvarande kaoset upphör omedelbart. Ännu bättre är större globalt samarbete. Låt oss få regler som vi kan relatera till och som inte är så olika som de är nu.
Publicera en plan för hur du ska resa när du är vaccinerad. Inte nödvändigtvis med ett datum för när det kan hända, men åtminstone med vissa indikationer på vart vi ska när det gäller infektionsnivåer eller utrullning av vaccin.
Ge resebranschen några riktlinjer så att de kan förbereda sig för framtiden snarare än att lämna dem i osäkerhet och utan hjälp.
Dystra utsikter
Resebranschen är redan den bransch som har drabbats hårdast ekonomiskt. Och samtidigt en av de branscher som har varit tvungna att ta huvuddelen av själva räkningen. Förutsägelser för framtiden ser dystra ut när det gäller efterfrågan och möjligheten att långsamt arbeta oss tillbaka till mer normala förhållanden.
Man ska komma ihåg att skillnaden från många andra branscher är luftfart en bransch där man inte kan planera från dag till dag eller från vecka till vecka. Detta är en investering på miljarder dollar i flygplan, som måste planeras under många år framöver. SAS har bara investerat motsvarande 2,5 Øresundsbro i nya flygplan de senaste åren. Flygbiljetter säljs inte dagar före avresan utan månader innan.
Politiker måste visa karaktär nu
Det är därför det är så oerhört viktigt för politiker att inse att det inte är till nytta för deras oändliga förändrade regler att gå åt alla håll. Nu är det dags för dem att gå in i karaktär och ta ansvar för att resebranschen också kan komma ut på andra sidan krisen med bara ett minimum av vitalitet. Den industrin är oerhört viktig för många andra industrier och för hela ekonomin.
Sättet som resebranschen behandlas idag är oansvarigt och respektlöst.
Var är EU när det äntligen behöver gemensamma regler som faktiskt kan göra en positiv skillnad? Var är politikernas plan att återvända till bättre tider?
