FlygbolagNyheterRecensioner

Recension: SAS Business Class till USA

- Reklam -

När Corona bara förknippades med en kall öl man njöt av i solen på sommaren var SAS Business en av mina absoluta favoritprodukter när resan gick till USA. Men hur ser det ut nu för tiden när vi kan resa på SAS långlinjer igen? Det tittar vi närmare på i denna recension, där vi har testat SAS Business från Köpenhamn till Chicago i början av december 2021.

Ansvarsfriskrivning: Skribenten har betalat för sin flygbiljett med SAS

Det skulle vara en enorm underdrift om jag inte påstod mig se fram emot resan från Köpenhamn till Chicago. Det har gått 22 månader sedan jag senast gick ombord på ett SAS långdistansflyg och under tiden har det bara varit en enda utlandsresa – vilket var med TAP Air Portugals Business Class till Mexiko. Min senaste utlandsresa med SAS var deras första avgång med SAS nya Airbus A350 – även då på rutten mellan Köpenhamn och Chicago.

Nu när USA äntligen har öppnat för inresa från Europa igen var det dags att boka en resa över Atlanten. Det har varit en lång väntan. Valet föll – p.g.a. EuroBonus-kampanj, där du tjänar 4x statuspoäng – på SAS.

Priserna på rutten till Chicago varierade mycket beroende på var du började resan. Eftersom jag bor i Skåne valde jag att spara nästan 2 000 kronor på min SAS Plus-biljett och starta resan i Malmö istället för i Köpenhamn. Det gav förstås två extraflyg via Stockholm för att komma till Köpenhamn, men efter en lång tid utan resor var det faktiskt något jag såg fram emot. Jag hade ursprungligen bokat returresan på rutten mellan Chicago och Stockholm, så här var planen att bara ha en mellanlandning.

SAS avbokade och bokade om hemresan

Det gick dock inte helt enligt planerna då SAS valde att skjuta upp uppstarten av sträckan Stockholm-Chicago, så jag blev ombokad för att även behöva resa den långa vägen via Köpenhamn och Stockholm på vägen hem. Inte helt optimalt efter ett långt nattflyg, men tja – det fungerade – om inte annat så tjänade jag lite extra bonuspoäng. Även om jag i och för sig redan har problem med att använda de jag redan har.

Jag hade bokat en biljett på SAS Plus åt båda hållen. Främst för att priset på en Business-biljett var ganska högt och priset på Plus väldigt attraktivt. Här var valet inte svårt.

”Courtesy Upgrade”

Kvällen innan avresa tickade det in ett mejl från SAS om att jag fått en ”Courtesy Upgrade” till SAS Business eftersom jag är Diamond-medlem i EuroBonus. Tack så mycket för det – inte minst för att det nu gav mig chansen att testa både Business och Plus på denna resa och en gratis uppgradering kan man ju aldrig tacka nej till.

Jag hoppar över de tråkiga anslutningsflygen i denna recension och går direkt till avgången mellan Köpenhamn och Chicago. Det bästa man kunde säga om de två kortdistansflygningarna var att de gick i tid och personalen var vänlig och välkomnande. Polarrullen med ”Rudolf” var ingen höjdare, men jag kunde inte låta bli att tänka på hur många barn som får ”trauma” över att behöva äta ”Rudolf” – speciellt här i julmånaden i dessa politiskt korrekta tider.

Polarrullar – oavsett innehåll – blir aldrig en höjdpunkt.

Långt att gå i Köpenhamn

Med en kort anslutning – på drygt 1 timme – i Köpenhamn fanns det tyvärr inte tid för en tur i loungen. Jag höll dock på att bli väldigt, speciellt efter ett extremt tråkigt matutbud i loungen i Stockholm och polarulle eller de andra produkterna ombord på de korta rutterna, som i princip bara är kolhydratbomber med för mycket socker i – det blir aldrig riktigt ett alternativ som mat för mig. Speciellt när man har flera sammankopplande flyg hade det varit trevligt att kunna få lite riktig mat att tugga i när man inte har tid att ta sig förbi loungen. Bara en liten smörgås hade gjort underverk.

”Rulle med Rudolf” Polarrulle på SAS Plus. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Chicagoplanet avgick från gate E129. Det var första gången jag upplevde att behöva flyga från en E-gate i Köpenhamn – och jag blev faktiskt något förvånad över hur lång promenad man fick gå. Med lite sen ankomst och klockan mot mig var jag också lätt svettig och andfådd när jag äntligen kom fram.

Finger E i Københavns Lufthavn. Foto: Flemming Lundberg Poulsen


Området med E-gates i Köpenhamn är en ganska trist upplevelse. Här finns absolut inget att göra – eller för den delen något att köpa. Det känns som en lågpristerminal där allt sparats till det yttersta. Enda fördelen var att det inte var kö till passkontrollen. Dock föredrar jag C-gater, där man t.ex. har möjlighet att använda den läckra Adventure Lounge,

När du flyger från E-gates har du känslan av att du är på väg med Ryanair eller något av de andra lågprisbolagen. Man kan givetvis inte klandra SAS för att Köpenhamns flygplats har placerat avgången dit, men det hjälper inte för att få en särskilt bra start på resan.

Finger E i Københavns Lufthavn. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Försening från Köpenhamn

Ombordstigningen var lite sen och ingen information gavs om varför. Men vi kom ombord till slut, där vi sedan väntade vidare på att lasten skulle komma ombord. Kaptenen bad om ursäkt och skyllde på att det var p.g.a. brist på uppladdning av någon lastutrustning – och han var inte imponerad av lastningspersonalen kunde man förstå.

Vi lämnade Köpenhamn 27 minuter för sent.

Ingen dryck före avresan

Tyvärr serverades ingen drink före avgång, vilket är normalt i Business Class hos de flesta flygbolag och hos SAS före Corona. I stolen stod en flaska med ljummet vatten. Det bjöds inte heller på en varm handduk som vanligt – istället kunde man ”njuta” av en spritservett.

Efter en lång promenad genom flygplatsen och den smärre förseningen hade det varit trevligt med en liten kall drink, men SAS hade valt att strunta i detta och skylla på Corona.

Kabinpersonal på gott humör

Personalen var på gott humör och gjorde sitt bästa för att ursäkta och hålla humöret uppe bland passagerarna. Ja, faktiskt var kabinpersonalen en av de absoluta största höjdpunkterna på denna resa, men mer om det senare.

Efter avfärd var det äntligen dags för lite kall att dricka. När vi närmade oss marschhöjd kördes vagnen runt där det bjöds på fördrink och en påse nötter. De varma nötterna man brukar få fick man tyvärr inte.

Pre-dinner drinks på SAS Business. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Ingen meny

Inget menyer delades ut, så du hänvisades till skärmen för att se menyn. Ja, det vill säga urvalet av drycker – för matutbudet fanns inte någonstans.

Menyn (endast drycker) på SAS Business. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Utbudet av drycker man kunde se på skärmen stämde dock inte med vad som bjöds ombord. Till exempel finns Mikkeller-öl ombord, medan endast en Carlsberg visades på menyn. Vinerna matchade inte heller menyn.

”Corona-menyn”En besvikelse

SAS kör fortfarande en besparad ”Corona-meny” på SAS Business. De flesta andra flygbolag har återgått till normal servering eller något som påminner om det. Flyger du SAS bör du inte sätta dina förväntningar för högt på maten, tyvärr.

Det fanns tre rätter att välja mellan: lamm, lax eller vegetariskt. Men fortfarande ingen meny, så du har ingen aning om vad som mer är som tillbehör eller hur rätten är. Kabinpersonalen förklarade dock glatt vad som väntade, men det var ändå först när man fick brickan och fick folielocket bort som man verkligen fick reda på vad man hade beställt. Jag trodde faktiskt att man kunde förvänta sig att få ett menykort så att du kan se alternativen åtminstone.

Dessutom serverades hela måltiden på en bricka, vilket inte verkade särskilt exklusivt och enligt mig inte hör hemma i Business Class.

Foto: Flemming Lundberg Poulsen

För små portioner

Låt mig lyfta ett varningens finger: Om du är hungrig, se till att äta innan du går ombord.

Förrätten var löjrom, som vi också känner till från innan Corona. I mina ögon en bra förrätt, men om man inte äter saker från havet så fanns det inga val. Även här hade SAS valt att skära ner.

Löjrom till förrätt på SAS Business. Inga valmöjligheter. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Jag valde den enda kötträtten, lamm, till huvudrätten, som smakade helt okej. Men att få allt serverat på en bricka samtidigt blir aldrig optimalt eller särskilt inbjudande. Faktum är att du har valet mellan att äta huvudrätten först eller vänta till efter förrätten och att äta en halvljummen huvudrätt.

SAS Business. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Smakade gott men inte genomtänkt

Lammet smakade faktiskt bra. Men det var alldeles för lite mat för att bli riktigt mätt. Det kan inte ha varit mycket mer än 40-50 gram kött i skålen som maten serveras i. Dessutom var det två små sparrispotatisar och lite vitkål, som dränktes i en sorts soppa, som nog faktiskt var tänkt som en sås. Men det var lite sjaskigt och inte särskilt ”flygvänligt”.

Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Det var som sagt inget fel på smaken, men den som har tyckt att det är bekvämt att äta stora kålbitar – med bestick som inte går att skära – kan inte på något sätt ha provat att äta det själv. De borde dela ut kuponger för rengöring av skjortor – eller haklappar.

Det verkade helt enkelt väldigt ogenomtänkt att ha en sådan rätt. Tillsammans med måltiden serverades ett par skivor plastinpackat rågbröd, vilket krävde en extra bra tandvårdsförsäkring att tugga i. Det var nästan oätligt. Ett sådant bröd hör knappast hemma i ekonomiklass och inte på långa vägar i Business Class.

Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Efter maten fick man leta länge efter både ost och efterrätt som brukar vara en vanlig del av SAS-menyn. Det var inget av det. Här har SAS – enligt mig – helt enkelt sparat för mycket i ivern att spara pengar, men använder Corona som en dålig ursäkt för det.

Till kaffet delades det ut några små chokladbitar som smakade gott, men som inte på något liknas som en efterrätt.

Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Fortfarande hungrig efter huvudmåltiden

Sammantaget var mängden mat alldeles för lite. Både jag och mitt resesällskap var överens om att vi fortfarande var hungriga efter att ha ätit – och till och med – av nödvändighet och utan lust – försökt tugga oss igenom betongrågbrödet.

Det var också tydligt att flera andra passagerare gick direkt till den (ganska tunt belagda) buffén direkt efter maten för att hämta chips, godis m.m. Så vi var uppenbarligen inte de enda som fortfarande var hungriga.

Snacks från ”buffén” i SAS Business. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Maten var en besvikelse

Allt som allt var matserveringen en mycket nedslående upplevelse och nu måste det vara dags för SAS att sluta använda Corona som en (dålig) ursäkt för att erbjuda en produkt som får SAS i botten på matfronten.

Kabinpersonalen försökte allt de kunde

Återigen var kabinpersonalen på tårna och gick ständigt förbi för att bjuda på påfyllning eller erbjuda nya drinkar. Man tyckte nästan synd om dem när de verkligen helhjärtat försökte ge passagerarna en bra upplevelse, men hade så lite att jobba med. Man kan säga att de lyckades med uppgiften – trots konceptet SAS erbjuder.

SAS ska vara glada att de har så skicklig och engagerad personal – annars hade det sett dystert ut för passagerarna – och därmed även SAS.

Dåligt utbud av underhållning

Efter middagen var det dags att se en film. Eller det trodde jag.

Redan innan Corona har vi ofta kritiserat SAS för att erbjuda ett av marknadens sämsta utbud av filmer och serier. Men om du trodde att de hade nått botten, tänk om.

Utbudet av filmer och serier har halverats ytterligare sedan jag flög med SAS på långdistans senast. Det finns bara 38 filmer att välja mellan och ungefär lika många serieavsnitt. De flesta tv-serier har bara ett avsnitt av varje.

Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Med tanke på att både filmer och serier är långt ifrån valda från topplistorna, når vi en nivå där jag faktiskt undrar varför SAS ens bryr sig om att erbjuda film. Urvalet var under all kritik och det var inte en enda film som intresserade mig. Jag satt faktiskt med en känsla av att det måste vara ett misstag och inte medvetet ha valt så dåligt utbud.

Själva underhållningssystemet är annars snyggt – med undantag för skärmen som reflekterar så mycket ljus från kabinen att det kan vara svårt att se innehållet i dagsljus. Men när det absolut inte finns något värt att titta på blir det hela lite likgiltigt ändå.

Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Det verkar galet att sitta och titta på film på din iPhone när det finns en stor 15-tums skärm precis framför dig. Här borde SAS verkligen skärpa till sig – urvalet var tragiskt.

Buffé med begränsat utbud

Längs resan kunde man få lite tilltugg från buffén, men även här var utbudet långt ifrån vad som erbjöds tidigare. Av dryckerna fanns det två flaskor rött vin och det var allt. Visst kan man be personalen om något annat som de snällt serverade med ett leende, men varför ha en buffé om man ändå måste beställa från personalen?

Därtill blev det lite chips, godis och choklad. Precis som med underhållningssystemet sitter man lite med känslan av att det nästan inte är värt mödan att använda buffén när de ändå inte gör det ordentligt.

Bästa måltid före landning

Ungefär en och en halv timme innan landning var det dags för lite mer mat. Äntligen – för vid det här laget kunde muller från magen till och med överrösta de bullriga jetmotorerna på den 19-åriga Airbus A330 som vi flög med.

Andra serveringen var en smörgåsbit med lax, vilket nog var resans största kulinariska höjdpunkt. Möjligen för att hungern var så påträngande vid den tiden. Maten smakade bra denna gång.

Anden servering på SAS Business. Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Sammen med laksemaden blev der serveret den ost, som manglede efter hovedretten ligesom der også var et lille stykke kage af en art. Dette måltid var – i modsætning til hovedmåltidet – godkendt.

Foto: Flemming Lundberg Poulsen
Foto: Flemming Lundberg Poulsen
Foto: Flemming Lundberg Poulsen

Sammanfattning

Kabinpersonalen var utan tvekan de som räddade denna flygresa. Här hade man verkligen känslan av att de var glada över att ha passagerare ombord igen och man kände sig varmt välkommen. De låg alltid steget före och såg till att passagerarna var väl omhändertagna. Leende, vänliga och välkomnande. Precis som det är när SAS är som bäst. Det var tydligt att det var erfarna personer som visste vad som krävdes för att ge kunderna den bästa möjliga upplevelsen. All beröm till dem trots de svåra förutsättningar som SAS ger dem.

Förutom ljuspunkten med personalen kunde jag inte låta bli känslan av att SAS inte alls försökte anstränga mig för att leverera en bra produkt. Det verkar nästan som om de ansvariga för mat och servicekoncept inte har några ambitioner att leva upp till en bra produkt. Det saknades helt enkelt fokus på detaljerna och saker höll inte riktigt med en Business-produkt. Matportionerna var alldeles för små och i allmänhet var det som om de inte ens försökte anstränga sig.

Fair enough om målet är transport från A till B och att passagerarna ska vara glada att få det. Dock kan du få det från alla flygbolag och nu har de allra flesta konkurrenter lyckats återgå till mer normala serveringskoncept, så borde SAS också kunna göra det. Om det bara är transport från A till B utan fokus på lyx, så ska du inte välja Business Class.

Där SAS innan krisen var bland mina absoluta favoriter i Business Class över Atlanten har nivån tyvärr rasat ner sedan dess. Stolarna är givetvis fortfarande desamma och är bra, men mat- och cateringkonceptet gav en fruktansvärd besvikelse.

Jag minns – med sorg – min tidigare långresa med SAS till Chicago, där varma nötter, varmt bröd, ost, tårta, glass och spännande cocktails serverades i vackra SAS cocktailglas. Om man jämför med det så känns det nästan som att SAS gett upp och att det var både ett helt annat flygbolag och en annan kabinklass jag flög den här gången. Det var faktiskt lite tråkigt att uppleva.

Det måste finnas gränser för hur länge du kan använda Corona som en dålig ursäkt för att dra ner på produkten. Här har SAS gått för långt i sitt sparande.

Vanligtvis gillar jag verkligen att resa med SAS och jag har varit en trogen kund i många år. Jag hoppas för allt i världen att de klarar sig bra och tar sig igenom den rådande krisen – om än för de duktiga medarbetarnas skull, som verkligen förtjänar allt stöd och beröm från sina chefer för hur de behandlar passagerarna. Jag förstår att det är tuffa tider för flyget, men det gäller även konkurrenter (och kunder för den delen) som ofta kan hitta billigare biljetter hos andra och dessutom, som det ser ut idag, även få bättre servicekoncept.

Jag hade verkligen sett fram emot att flyga med SAS Business igen och jag var också medveten om att förväntningarna kanske måste sättas lägre än innan krisen, men jag förväntade mig högre. Faktiskt blev jag nog mest upprörd över att se att produkten jag alltid har gillat så mycket inte tas bättre om hand – det vill säga förutom av kabinpersonalen, som verkligen försökte mot alla odds.

Jag kommer förmodligen inte boka SAS Business förrän SAS verkligen förbättrar det igen. Tills dess är det helt enkelt inte värt extrapriset från SAS Plus. Det kan ni göra bättre SAS.

Fördelar:
+Vänlig och välkomnande kabinpersonal
+Smörgåsarna före landning
+Bra stolar (även om de var lite slitna på det här äldre planet)

Nackdelar:
-För lite mat
-Dåligt sammansatt mat
-Ingen meny
-Allt serverat på bricka
-Miserabelt urval av filmer
-Inga varma handdukar
-Ingen dryck före avresa

Betyg

Säte
Servering ombord
Service ombord
Service på marken
Personal
Underhållning
Amenities
Valuta för pengarna

2/5

Tags

Flemming Poulsen

Chefedaktør og grundlægger af FinalCall.travel. Erfaren luftfarts analytiker og rejseskribent - med mere end 15 års erfaring fra branchen.

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Back to top button
Close

Har du Adblocker?

FinalCall.travel är gratis och annonser är vår primära inkomstkälla för att driva denna webbplats. Därför ber vi dig stänga av din adblockerare när du läser med.