Klimat har aldrig varit ett mer ”hett” ämne för politiker i Sverige och Skandinavien. Även efter valet har flera partier fokuserat på frågan. Nu är hotet om höjda flygskatter tillbaka, men politikerna bör förstå att dessa skatter inte hjälper klimatet – tvärtom.
Den danska regeringens transportminister, Benny Engelbrecht, har nu meddelat danska TV2 att passageraravgifter kan stå på spel för att nå regeringens klimatmål att minska utsläppen av växthusgaser med 70% fram till 2030. Inget har ännu beslutats och vi hoppas att den nya ministeren kommer att tänka på innan det händer. För flygskatter (eller passageraravgifter som politiker hellre vill kalla dem) hjälper inte klimatet. Tvärtom.
Inspirerad av flygskatter från andra länder
Transportministeren – och inte minst de mer vänsterstödda partierna – är starkt inspirerad av luftskatterna i Sverige och Norge. Men de glömmer att den viktigaste metoden för att minska luftutsläppen är genom teknologisk utveckling, som flygbolagen själva betalar för. Mindre intäkter för flygbolag betyder också mindre pengar för forskning och utveckling inom fältet och därmed en betydligt långsammare teknisk utveckling.
Högre skatter om du flyger mer
I dag talar vissa danska partier till och med om att en flygskatt måste öka i takt med antalet flygresor du gör. Danska partiet Enhetslistan berättar för DR att de kommer att ha en flygskatt på 150 kronor per flygning. resa, men det ska öka till 400 kr om du flyger fem eller flera gånger på ett år. Jag tror att de får tänka om. Föreställ dig hur mycket administration och hur mycket pengar det kommer att kosta att hantera detta i praktiken. Tyvärr är det kännetecknet för många klimatåtgärder och förslag inom luftfarten. De är inte genomtänkta och har ingen eller extremt begränsad effekt i praktiken. I vissa fall är de till och med kontraproduktiva.
Flygbolagen ligger före politikerna
Flygbolagen gör mycket för att minska utsläppen. Låt oss här bortse från de politiskt korrekta PR-strategierna för att minimera plastförbrukningen eller tvinga kunderna att äta mindre kött. För dessa saker gör inte en så stor skillnad – förutom att flygbolagens marknadsföring och PR-människor är upptagna med att påvisa dessa i nya marknadsförings strategier.
Däremot är bränslekostnaderna en viktig faktor i luftfarten. Bränsle är en av flygbolagens största utgifter och om de kan minska konsumtionen finns det stora besparingar. Låt oss då bortse från att det främst är av ekonomiska skäl som det kan vara av intresse för flygbolagen – oavsett biverkningen kommer det vara betydligt mindre utsläpp – till förmån för klimatet och miljön.
SAS investerar trots bristen på politiskt stöd
Som ett exempel förnyar SAS för närvarande stora delar av sin korta ruttflotta. Här ersätts äldre Boeing 737-flygplan med moderna Airbus A320neo. Att byta ut dessa flygplan sparar upp till 20% av bränsleförbrukningen – och därmed också utsläpp av växthusgaser. Men det kostar otroliga summor pengar.
SAS kostnad för detta motsvarar kostnaden för 2,5 Öresundsbro. En kostnad som de själva tar – utan politisk hjälp.
De tar denna investering helt utan politisk hjälp. Faktum är att de tar det trots politikernas klimatbeslut. I både Sverige och Norge påläggs avgifter på skatter mellan 43 och 287 kr per avgång. Skatter som inte kan överföras direkt till konsumenterna – vilket resulterar i att dessa skatter inte har något utslag eller beteendeeffekt. Dessa flygskatter påverkar främst flygbolagens vinst, som blir mindre och statskassan blir större.
Därtill har flygskatter inte ens en klimateffekt indirekt, eftersom de inte är öronmärkta för klimatinvesteringar.
Flygskatter försvårar investeringar i nya och mer klimatvänliga flygplan
När flygbolagen tjänar mindre pengar har de också sämre möjligheter att investera i nya flygplan.
Vi såg detta med svenska BRA (fd Malmö Aviation), som före införandet av svenska flygplansskatter hade beställt nya flygplan för att ersätta deras åldrande jetplan. Med nya flygplansskatter var affärsmodellen inte längre genomförbar och de beslutade att fortsätta med de äldre flygplanen. Därefter har de gjort flottan ännu mindre – med förlust på flera hundra jobb.
Inte färre rutter, men andra rutter
På SAS försökte de en ny rutt från Stockholm till Hong Kong, som också drabbades kort efter uppstart av flygskatter. Denna rutt blev aldrig en framgång och flyttades därefter till Köpenhamn, där rapporterna redovisar att rutten är mycket framgångsrik. Flygskatterna gav alltså svenskarna sämre förbindelser till världen, färre jobb, färre turister till landet, men klimatet vann ingenting för rutten flygs fortfarande – bara från Danmark. Därtill har det inte kunnat redovisats var flygskattepengarna har tagit vägen när de nått statskassan, eftersom de inte är öronmärkta till att investera i klimatåtgärder.
En liten förändring i antalet passagerare gör ingen skillnad
Det måste förstås att det inte hjälper klimatet att sänka trafikantalet i luftfarten med några procent på grund av en flygskatt. Det kommer inte att få färre flygplan i luften. Det ger bara en något lägre beläggningsgrad och en lägre vinstmarginal för flygbolagen, vilket innebär färre medel att investera i nya och mer klimatvänliga flygplan. Så i praktiken är flygskatten således direkt skadligt för klimatet.
Luftfarten står för cirka 2% av de globala koldioxidutsläppen. Som jämförelse finns internet på ungefär samma nivå. Men av någon anledning har flygplanen utropats som den stora syndaren – av politiker och miljöaktivister. Kanske – lite provocerande – kan man uppmuntra politiker att publicera färre populistiska inlägg på sociala medier för att begränsa sina utsläpp av klimatskadliga växthusgaser?
Den svenska debatten drivs av banan och är inte en inspirationskälla
I Sverige är debatten långt från rationell, så det faktum att danska politiker är ”inspirerade” av Sverige borde få fler larmklockor att ringa.
Den svenska flygkammen är allvarlig och en stort slag mot sunt förnuft. Det är inte ovanligt att vanliga medborgare ska skämmas och skällas ut av rabiösa klimataktivister för att de tog planet istället för tåget på semester. Farligt nog sprider denna attityd sig till vanliga medborgare. Kanske mest av allt för att de är rädda för att skämmas. Vi får inte på något sätt inspireras av sättet att hantera utmaningarna och inte minst debatterna. Då förlorar vi snabbt all sund förnuft i debatten om hur vi kan ta hand om planeten i framtiden. Vi måste tänka rationellt.
Flygskatter är inte orsaken till färre flygresenärer i Sverige
Vissa politiker i Danmark talar redan om hur Sverige är ett banbrytande land eftersom flygtrafiken har minskat efter att luftskatten infördes. Men här måste man verkligen använda sitt förnuft.
Det är sant att det finns en liten minskning av flygtrafiken (främst inrikes) och att den har minskat samtidigt med införandet av luftfartsskatt. Men i praktiken är jag övertygad om att nedgången i passagerarantal inte har något att göra med skatten. Det handlar om svenskarnas rädsla för att skämmas av de mer rabiatiska medborgarna eftersom de har tagit planet.
Debatten i Sverige på detta område är därför irrationel och det är inte alls ovanligt för vänner, bekanta och familj att ”attackera” dig om du är så ”ansvarslös” att du tar planet snarare än att sitta i ett tåg i flera dagar. Vi måste bekämpa denna debattkultur – för då ger vi mindre plats till sunt förnuft och realism. Det hjälper inte klimatet.
Det bästa sättet att minska utsläppen från luftfarten är att tillhandahålla sunda och rimliga ekonomiska villkor för luftfarten. Om vi kan få fler bolag att investera i nya flygplan som använder mindre bränsle, så är vi på rätt väg. Anledningen för flygbolagen kring denna investering är kanske inte främst klimatet, utan ekonomin, men det spelar ingen roll, så länge klimatet faktiskt vinner genom att minska utsläppen med 20% med nya flygplan snarare än gamla.
Så kära politiker. Besluta inte, för allas skull, att ta ut mer skatt bara för att det verkar enkelt. Det har ingen effekt – förutom att göra medborgare och flygbolag fattigare.
